Dregel och specialister.

Jag brukar inte vara speciellt rädd för att gå till tandläkaren. Men imorgon är speciellt. Då ska jag nämligen träffa SPECIALISTEN. OJ vad mycket  jag hört om denne specialist. Det går flera år tillbaka. Från att i mitt huvud vara något jag trodde var en vanlig tandläkare till att vara gurun och GUDEN av alla tandläkare. Hen verkar ha ett väldigt busy liv eftersom det tagit mig ca 4 år att få möta henom. Är lite nervös inför att möta tandläkargud. Tror hen kommer göra mig lycklig, men det är ännu osäkert. Jag hoppas på en härlig liten räls så jag äntligen kan äta. Fast det kommer bli lite ledsamt om jag inte kan ha ärtor i min glugg och låtsas att jag har en grön tand längre.

Är rädd för:
- att hosta ut något äckligt av slemkaraktär på ~specialisten~
- att få mens i tandläkarstolen
- att få höra att jag behöver samma operation som min bror
- att få en ny larvtandställning
Inför det känner jag så här: (lite kluven) 
Berättade jag förresten om förra gången jag var hos tandis? Jag fick iallafall mitt eget dregel över hela ansiktet, inklusive i ögat. Det var tandläkaren som hedde det där. Det blev jätteawkward när hon torkade bort det från mitt ansikte. Verkligen awkward. Allt jag såg var det där starka ljuset, ett papper och dregel. Dregel överallt. Fast mest awkward var det när hon råkade he det där och jag inte kunde säga till pga 100 objekt i munnen --> när hon märkte det 10 sek senare blev det awkward.
(Fuck er som säger att det stavas "dreggel". Jag litar på wikipedia. Och på mina emokompisar från 08. Dregel, dregla, dreglade.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0