Inlägg 2: Konstiga minnen+en tanke.

Här om dagen när jag bestämt mig för att gå från mig till min gode vän Sally. Det är egentligen bara runt 5 km, men jag är sämst och gick vilse på grubbe/grisbacka 2 ggr så min lilla promenad blev en timme lång:):) HUR SOM HELST dök massor av minnen upp under min promenad?!?! 

...Som den gången i sjuan då jag + 4 vänner köpte godisstångar endast för att gömma oss bakom ett elskåp i en skog och trycka ner dem i halsen i hopp om att spy. 
...Eller som den gången jag hamnade på en efterfest en vinternatt med okända människor och vaknade upp nästan morgon (hemma) till ett paket i brevlådan. Då visade det sig att en kille alltså hade FÖLJT MINA FOTSPÅR i snön hem till mig för att lämna en present i låddan min. Romantiskt..... eller.....?
...För att inte glömma den gången jag godhjärtat hjälpte en 45+are att få över hans cykel över en avspärrad bro så han kunde ta sig hem, och han som tack visade mig en bild på sin chockerande lila (och 45+ år gamla) penis.
Min reaktion:
Hehe nej, jag började nästan gråta.

En annan grej jag kom att tänka på (som dock kanske är lite för filosofisk):
Tänk er att ni går samma väg till bussen varje morgon. Det finns en genväg över en gräsmatta som ni brukar/ kan ta. Endast det faktum att det faktiskt FINNS en genväg, gör ju er vanliga väg till en omväg. Så varje dag då ni går till bussen, går ni en omväg, eftersom ni vet om en bättre väg men tar den inte. Slutsats: alla vägar är omvägar, för det finns inga vägar utan genvägar. (om man inte tar den ultimata genvägen=RAKA vägen till målet oavsett hinder)
Jag vet, det är sjukt. Nu tänker jag lämna er i dessa tankebanor ett tag.
 

Kommentarer
Postat av: felleee

alltså de där med vägarna, typ smartaste jag hört på länge, skojar inte

Svar: omg ja?!?! måste diskutera detta med dig
hejhejelin.blogg.se

2012-12-11 @ 17:53:22
URL: http://www.ffeliicia.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0