Det hemskaste jag varit med om i hela mitt liv (massamassatext).

JAG DÖR. Inatt hände det sjukaste, skakade i hela kroppen okontrollerat i nästan en timme efteråt. Så rädd. Kommer inte kunna förklara situationen så bra, men försöker. Berättar:
 
Klockan var 2.00 och jag skulle gå hem från bussen ensam i mörkret. En stor, svartklädd man i 40årsåldern gick av bussen på samma ställe och gick bakom mig en bit. Jag tänkte att det inte var någon fara, fast skippade ändå att lyssna på mysik och ha på mig luvan (lol alla tjejer förstår väl varför) just in case. (Räddhetsgrad: 5.)
Efter typ 20 meter ropar han bakom mig ba "Vänta!!!!! Du behöver inte vara rädd!!", jag vände mig om och såg hur han halvsprang mot mig samtidigt som han rotade i fickan. (Räddhetsgrad: 9.) Men han drog inte upp någon kniv, utan en polisbricka??? Och han sa ungefär "det är lugnt, kolla jag är polis" sedan stoppade han snabbt undan den igen (fick knappt se den). Och jag var frozen och ba jaha okej....?? Liksom har man ens sånna i sverige? med en sån där typ sheriffstjärna och allt i en läderfläpp?? Frågade honom det men han undvek svaret så jag blev typ 200% säker på att han hade en falsk polisbricka för att kunna lura tjejer, så var fett rädd och försökte säga snälla saker till honom. Han sa att han ville gå med mig hem så jag skulle vara säker, han var full och jag var rädd. Trodde vid detta läge att jag skulle bli våldtagen på en parkering. (Det läskigaste var att jag tänkte "jag kan ändå inte göra något om det händer" och ACCEPTERADE det, i princip.)
 
Jag lirkade ur honom var han skulle, men ändå följde han med mig när jag gick åt ett annat håll och skyllde på att han vlle följa en bit till för att jag(!!) skulle vara säker. Snirklade diskret in nycklarna i min ficka mellan mina fingrar vid detta läge, men han började samtidigt gå närmare mig. Jag hade försökt hålla 2 m avstånd mellan oss, men han trängde in mig mot en häck så våra armar nuddades. Fick ont i handen av hur hårt jag klämde nycklarna. (Räddhetsgrad: 10, höll på att kräkas pga skakde så mycket.)
 
Jag försökte vara så trevlig jag kunde och prata om polisyrket, för att kunna lista ut om han ljög eller inte. Frågade massa frågor om honom som skulle göra det enklare att avgöra, men jag försökte ändå vara trevlig så han inte skulle fucking döda mig. Han målade upp sig själv som världens bästa person, och det gjorde allt så mycket läskigare eftersom hälften av allt lät som lögner.
Har en blackout under ett helt kvarter lol, har ingen aning om vad som hände där pga chock eller något, men nästa sak jag minns var iallafall att jag skulle svänga in på mitt kvarter och jag bad honom att fortsätta gå åt sitt håll, men han ville stå kvar och prata massa. Allt jag kunde tänka på var hur han planerade att överfalla mig just då, var så rädd samtidigt som jag visste att han kanske var en vanlig kille ändå som bara hamnat lite knasigt.
Det slutade med att jag i princip sprang därifrån och hem efter en dåligt påhittad lögn, men det löste sig. Det var dom hemskaste 20 minutrarna i mitt liv, jag överdriver inte ens. Min bror tog hand om det chockade lilla elin-knippet som kom inramlandes, och nu känns det bra. Han kanske var en full polis som egentligen bara ville gott. Har riktigt svårt att tro det, men väljer att tro det nu så att jag ska må bättre.

Nu: gråta/sova/googla honom och hans bricka ännu en gång.



Kommentarer
Postat av: Anonym

åh gud elin, hoppas du mår bra!!! detta var typ det sjukaste jag hört!
kraaam!!

Svar: Ja, så sjukt! Mår bra, men vågar inte gå hem från bussen längre hehe, pappa möter mig nu...
hejhejelin.blogg.se

2013-02-16 @ 11:42:31
Postat av: mimmilindqvist.blogg.se

men vad i helvete!!!! så jävla sjukt! :o

Svar: Ja fyfan, det var äckligt obehagligt!
hejhejelin.blogg.se

2013-02-16 @ 18:45:41
URL: http://mimmilindqvist.blogg.se/
Postat av: Allan

Men Elin!!! Stanna aldrig någonsin igen även om någon säger så! Önskar jag hade varit med dig!

Svar: Men man kan ju inte bara springa.... Då kanske dom springer efter.. Eller kan man?:(
hejhejelin.blogg.se

2013-02-17 @ 21:25:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0